Kategoriarkiv: Personligt

Dagen efter F! mot SD

Jag skulle vilja fira F!s inträde och att MP blir näst största parti, men när SD får fler mandat än V bär det emot. Jag tror inte att 10% av Sveriges röstberättigade är rasister, eller ens 5% om vi antar att inga SD-sympatisörer är soffliggare. Vad jag däremot tror är att det missnöje som SDs 10% tyder på måste tas på allvar. För det första måste övriga partier och deras representanter sluta uttrycka sig som mossiga politiker och våga tala klarspråk. Det funkar inte att vara rädd att tappa röster, debatten med SD måste tas. Hur löser vi de samhällsproblem som orsakar det stora missnöjet? Snälla ”etablerade partier”: kom med tydliga och konkreta förslag! För det andra måste alla vi medmänniskor ta större ansvar. Trots att jag bor i ett distrikt med hög utbildningsnivå och stor medvetenhet, röstade 27 personer på Sverigedemokraterna. Av 1156 röstberättigade, varav 736 röstande. Och i hemstaden, i Krischan, där ser det preliminärt ut som att hela 17% röstade på SD. Alltså har jag troligtvis om inte vänner så åtminstone bekanta som sympatiserar med Sverigedemokraterna. Och därmed måste jag ta mitt ansvar i vardagen – förklara varför en röst på SD inte är ett okej sätt att visa missnöje. Istället för att klanka ner, smutskasta och kalla vederbörande för idioter (även om det kanske är det jag känner innerst inne).

Skärmavbild 2014-05-26 kl. 19.04.31

Skärmavbild 2014-05-26 kl. 19.04.55

Ännu dystrare är det såklart att jämfört med stora delar av Europa får våra 10% nästan anses låga, och SD framstår riktigt rumsrena. Men det är lättare att göra skillnad på hemmaplan, och Sverige måste fortsatt föregå med gott exempel!

Avslutningsvis har jag svårt att förstå hur 50% valdeltagande kan vinklas till något positivt – vår rösträtt är en förmån vi tar för given men som inte alls är självklar i alla delar av världen, och som våra förfäder kämpat för. Och det är vår plikt att utnyttja den.

 Ombo

Annonser

PS

Först var jag en vecka i Milano och hann mysa med Richard, lapa sol, hänga med MaddeMarcus, leta glutenfritt, turista lite, äta inte så gott, jobba, politisera, äta jättegott, umgås med mamma, dricka varm choklad och helt enkelt bara njuta av miljöombyte.

På nolltid kom sedan en veckas skidåkning i Idre med in-laws, sol och kyla, sjuklingar, inte lika god varm choklad, skön åkning, stimmiga barn, god mat, sömniga kvällar och alldeles för varm bastu.

Dessutom har jag hunnit med en helg i Lund med Julia-häng, Fia-firande, EminaPetraIsa-fika och lite shopping; en killhelg i Göteborg med bilar, fotboll, öl och köttig korv (inga drinkar nämnda); mitt första tandläkarbesök utan pappa; afternoon tea på Östermalm; parmiddag på Pontus; melodifestivalyra; salsa och spanska; Dovas-äventyr; vernissage på Arkitektmuseum; våffelkalas; alldeles för lite träning men en himla massa jobb.

P som i Påsk, S som i Skåne


Lev som du lär

För några veckor sen började jag en salsakurs och igår satte nästa steg i spanskan igång. Jag läser mycket, spelar en massa spel och ibland hinner jag träna. I helgen hade jag middagsbesök från Lund (och Västertorp), fick tjusiga tulpaner och killen släpade med mig på årets första besök på Fotografiska. Imorgon bär det ut i skärgården. Mer spelande och läsande med andra ord. Helt perfekt alltså att det trillade in tre nya böcker från adlibris idag. Nästa fredag flygs det till Milano. Det blir fint. Men först en intensiv vecka där jag utöver alla dessa nöjen ska hinna jobba.

En lär så länge en lever.


Today is a good day

Lämnar jobbet innan sex för första gången på två veckor, efter vad som får anses vara en lyckosam dag. Kopplar bort mailen och kommer hem till dukat bord. Äter god middag i gott sällskap, knaprar D-vitamin och Omega-3. Läser ikapp alla bloggar och kryper ner med Fat chance – beating the odds against sugar, processed food, obesity and disease.

Lite skoskav får en leva med.


Gott

mat      sova                språk           läsa                vitlök           fotografera

jämställdhet         kram              skriva                  resa           andas      örter

    struktur       skratt             färgglatt             hälsa          kryddor        kärlek

  solsken        honung     snö                  barn           spel      kultur      saltvatten

musik        doft                lära        sång            te           nutid    närhet


Det där med nyårslöften

Nej, det är jag väl inte så mycket för. Jag tror visst att det kan vara bra att tänka över hur jag trivs med min vardag och vad jag skulle vilja förändra till det bättre. Problemet är bara att nyårslöften tenderar att bli alldeles för ambitiösa, och ofta dessutom baserade på de så kallade förväntningarna från samhället, inte mitt eget välbefinnande.

Richards syster Sussi berättade i mellandagarna att hon köpte årskort på badhuset i januari förra året. I början av året var det alltid fullt i motions-bassängerna, men ju fler dagar som passerade efter det magiska årsskiftet, desto glesare blev det. Hon bävade nu inför hur det skulle bli då det magiska datumet åter skulle passeras, när 2012 skulle bli 2013. Utifrån hur de allra flesta av människans nyårslöften fungerar kan vi gissa vad hon möttes av.

Med det sagt kommer jag själv försöka träna regelbundet under 2013, så som jag gjorde de sista månaderna av 2012. Jag ska också i så stor utsträckning som möjligt återgå till den kost jag upptäckt att min kropp mår bäst av. I allt jag gör ska jag känna efter vad jag tycker är roligast och vad jag verkligen vill göra! Men allt utan löften som får mig att må dåligt när jag inte uppfyller dem.

Kanske blir jag en så kallad bättre människa på köpet – det får tiden utvisa.


Ombos 2o12

Mitt 2012 känns i retrospekt som ett riktigt bra år. Det är skönt att ta en stund och tänka tillbaka på allt som hunnits med och njuta lite extra av alla minnen som lätt falnar när livet hastar vidare. 2012 bjöd på resande dels utomlands men framförallt inom Sveriges gränser. Dessutom hade vi många finbesök av vänner och familj hos oss i huvudstaden, och förstås otaliga middagar och spelkvällar och jag vet inte vad med de vänner som bor här i Stockholm. Även om jag kan önska att jag spenderat mer tid med familjen som bor där långt bort och varit lite ordentligare med vad jag åt, och trots att jag ibland har varit stressad över allt som ska hinnas med på jobbet, så måste jag ändå vara nöjd med mitt år. 2012 var året då jag fyllde 25 och var bakis två dagar efter balunset. Året bjöd på mitt livs första resa utanför Europas gränser och en härlig jet-lag. Det blev året då jag insåg att det är lättare att träna när man har lite färre kilon att bära på, och skaffade ett medlemskort på SATS som jag faktiskt använde. Lägg därtill kärlek, bröllop, baby-lycka, musik och film, och vem vore jag om jag inte kände mig tacksam.

mammafarmoroskarfotö

smfinalmamma

faffor evertonians

Jag skulle som sagt gärna sett att jag prioriterat mer tid åt familjen under det gångna året, men nog hann vi ses en hel del ändå. I februari var mamman, farmorn och Oskarn på Stockholms-besök och sällskapade med mig i snön. Därnäst begav istället jag mig åt sydväst för en helg med far och bror i Göteborg. Familjefödelsedagar firades i nordöstra Skåne i april, Stockholm i maj och nordöstra Skåne istället för Göteborg i september. IFK Kristianstad tog sig förvånande till SM-final i handboll och jag spontanköpte biljetter till mig och mamma med vän och åkte ner till Malmö där vi såg en förlustmatch sittandes i ett orange publikhav. I juni tog jag, Oskar och Richard med mamma på en heldagstur runt Österlen. Årets Premier League-derby mellan Everton och Liverpool såg jag på plats i sällskap med pappa, Oskar, Richard och några vänner till familjen. Mamma hann sedan komma upp och hälsa på i storstan ännu en gång innan det vankades jul och vi åter samlades i Skånes nordöstra hörn för massa familjemys.

———————————————————————————————————

lofsdalenmatarina

aristokratiolsnäs3

olsnäs2bröllop

drgmultiskiva

korv julbak2

oelterrin

Naturligtvis har än mer tid spenderats med den innersta kretsen Stockholms-vänner. Vi började starkt med en långhelg i Lofsdalen och sen firande av att Matarina flyttat till den enda rätta förorten. I mars kände vi oss aningens fisförnäma och slog till med en aristokratimiddag på tema tre samtalsämnen och parfym. Under sommaren lämnade vi åter huvudstaden för en lugn helg i Olsnäs, ett lyckat bröllop i bokskogen, en livad vecka på Gotland och en lekfull multiskiva på Ornö. Höst och vinter bjöd istället på inomhusaktiviteter i form av korvmakeri, julbak, ölbryggning och terrin-julbord. Utöver att hela året var fyllt av spelkvällar och diskussioner om Game of Thrones, förstås.

———————————————————————————————————

örebro baluns3

pride berlin

emina mh12

Några jag också träffar alltför sällan är alla nära vänner som är spridda över landet och ibland även världen. I våras besökte jag i alla fall Bianca i hemstaden Örebro för första gången, och när Julia äntligen kom tillbaka från LA i april var jag på plats i Lund och välkomnade henne. Och när det blev dags för mitt 25-årsbaluns lyckades nästan varenda kär vän förära mig med sin närvaro! Julia kom upp igen lagom till Pride-festivalen och sen blev det en tjej-helg i Stockholm istället för Berlin med Dipti, Bianca och Julia. När Timbuktu & Damn! firade 10-årsjubileum fick jag fin-sällskap av Emina. Och innan året var över hann jag ner till Lund en gång till – kollade in musikhjälpen-buren med Petra, köpte min röda hårfärg av Fia, restaurangade fondue med gamla kursare och myste med Julia.

———————————————————————————————————

midsommar midsommar4

midsommar5 midsommar2

svamp skidor

Svärföräldrarna skaffade ett mysigt hus i Dalarna där vi passade på att få lite egentid. Första gången vi var uppe i Nyfors, utan kontakt med omvärlden, var för midsommar. Vi spanade in omgivningarna lite men låg mest inne och läste och kopplade bort. Under svampsäsongen åkte vi upp med svärmor och var ute i det gula havet, pusslade och myste framför brasan. Och nyårshelgen spenderade vi också där på tu man hand, med god mat, sällskapspel och så stod jag på längdskidor för allra första gången!

———————————————————————————————————

veddo veddo2

vin familjen

hopp moma

Vi semestrade som sagt en del under året. Utöver Gotland och Liverpool blev det bland annat en långhelg i Veddö på Västkusten; den längsta träffen för året med Norge-Martin och Findlands-Christopher & -Jutta. Skaldjursfrossa, födelsedagsfirande, clowneri, fiske, bastu, bad och häng – gött! Vi drog till Baskien och San Sebastián med gänget som vi haft Halv åtta hos mig-middagstävlingar med under våren. Ännu mer bad och god mat, surfing, besök på vingårdar och barnpassning. Viktigaste deltagaren vid såväl middagar som på semestern var den yngsta, lilla Sonja. Och, så drog vi då till New York, bara jag och Richard. Promenader, häng i parker, shopping, musei-besök, god mat återigen, ja till och med strand och bad faktiskt. Så underbart att det omöjligt går att sammanfatta! Bortsett från den där lilla spyan på tvärgatan till Broadway, förstås…

———————————————————————————————————

anebrunstorband

tmbk

Året bjöd på några musikupplevelser, om än för få. Det var fantastiskt att vara med i studion under Ane Bruns P3 Session-konsert. Storbandskonsert i Konserthuset är kul att ha testat på, men inte mycket mer än så. Och årets musikaliska höjdpunkt var förstås jubileumskonserten med Timbuktu & Damn! på Hovet. Allt denne Jason rör blir till guld. Jag var också på en otroligt bra musikal med svärmor; Next to normal. Genom tidernas bästa dokumentär Searching for Sugar Man, till råga på allt svensk, upptäckte vi en grym artist i Rodriguez. Årets absolut bästa film var dock The Intouchables som vi hann se två gånger, och vi hann också se om nästan alla säsonger av The Wire en andra gång. Böcker läste jag alldeles för få och kommer inte ihåg en enda titel. Skärpning!

~

Jag inledde året som blondin på ett stimmigt hotell på Teneriffa och avslutade det som rödtott i ett totalt avskilt Nyfors, men både i inledningen och avslutningen hade jag samma fantastiska kille vid min sida.